Laddar upp för Roskilde med lite hårda Baile Funk- tunes från Buraka Som Sistema! Däribland denna: Aqui Para Voces!
torsdag 24 juni 2010
söndag 20 juni 2010
Sköna Söndag
Nu sitter jag här på kvällskvisten, middagen och monopolet har spelats klart, med mig som vinnare denna gång efter ett ganska svettigt avslut. Monopol är kul.
Dessa Söndagar är kronjuvelen i mina veckor och jag kommer på mig själv med att verkligen önska att varje dag kunde vara så trevlig.
Härligt sällskap, god mat, spel, fotboll på TV, bra musik. Inte mycker mer man kan önska sig...
Tyvärr drabbas jag av ett sådant vemod sedan, när kvällen lider mot sitt slut. Men samtidigt kan det vara ganska bra vemod. Lugn musik, och mycket tid att tänka över saker, få lite distans till sig själv? Som en slags meditation...
Noah and the whale - blue skies, spelas över rummet och den vaggar in mig i ett stillsamt lugn av harmoni, trots sin ganska ledsna text. Det är klurigt det här med livet, man kan ha allt och känna saknad, man kan ha inget och vara helt till freds. Man kan stå mitt emellan och väga, det gör vi nog mest hela tiden i livet, stå och väga är svårt, som att göra viktiga val( skola, jobb, relationer m.m.)
Det är lite som att se upp i himlen, och tänka på hur otroligt långt bort stjärnorna är. Man liksom sugs upp i världens storhet och verkligen känner jordens tyngd över en...
Kanske är det samtidigt tryggt, att veta att i det stora hela är man ganska liten? Och stora frågor för en själv, framstår som ganska världsliga i jämförelse?
Tre låtar som inspirerat idag:
Fleet Foxes - Mykonos
Noah & The Whale - Blue Skies
Beck - The Golden age
Bonus:
Beck - Guess I'm doing fine
Dessa Söndagar är kronjuvelen i mina veckor och jag kommer på mig själv med att verkligen önska att varje dag kunde vara så trevlig.
Härligt sällskap, god mat, spel, fotboll på TV, bra musik. Inte mycker mer man kan önska sig...
Tyvärr drabbas jag av ett sådant vemod sedan, när kvällen lider mot sitt slut. Men samtidigt kan det vara ganska bra vemod. Lugn musik, och mycket tid att tänka över saker, få lite distans till sig själv? Som en slags meditation...
Noah and the whale - blue skies, spelas över rummet och den vaggar in mig i ett stillsamt lugn av harmoni, trots sin ganska ledsna text. Det är klurigt det här med livet, man kan ha allt och känna saknad, man kan ha inget och vara helt till freds. Man kan stå mitt emellan och väga, det gör vi nog mest hela tiden i livet, stå och väga är svårt, som att göra viktiga val( skola, jobb, relationer m.m.)
Det är lite som att se upp i himlen, och tänka på hur otroligt långt bort stjärnorna är. Man liksom sugs upp i världens storhet och verkligen känner jordens tyngd över en...
Kanske är det samtidigt tryggt, att veta att i det stora hela är man ganska liten? Och stora frågor för en själv, framstår som ganska världsliga i jämförelse?
Tre låtar som inspirerat idag:
Fleet Foxes - Mykonos
Noah & The Whale - Blue Skies
Beck - The Golden age
Bonus:
Beck - Guess I'm doing fine
fredag 18 juni 2010
torsdag 17 juni 2010
Hanayo
Nog fluktat, här kommer en sjukt nice låt!
Hanayo - Joe Le Taxi, en omgjord version av Vanessa Paradis låt med samma namn!
Hanayo är en japansk konstnärinna som är boende och verksam i Berlin.
Hanayo - Joe Le Taxi, en omgjord version av Vanessa Paradis låt med samma namn!
Hanayo är en japansk konstnärinna som är boende och verksam i Berlin.
torsdag 10 juni 2010
Breakbot
Kanske sommarens skönaste släpp! Breakbot från Ed Banger Records, med låten "BabyI'm yours". Videon är gjord av ca 2000 vattenfärgs-teckningar gjorda av Irina Dakeva.
onsdag 9 juni 2010
Tankar kring vänskap
Dem senaste dagarna har jag funderat mycket kring det här med vänskap. Det är ju något de flesta tycker är viktigt, i många fall viktigast. Därför vill jag ta mig lite tid att reflektera kring vänskap och de prövningar den ställs inför...
Vi blir ju alla äldre och vänskapen som den ser ut idag kommer förmodligen te sig annorlunda om 2 år eller mer, liksom vänskapen var annorlunda vid 16 och 18, kommer den vara annorlunda även vid 24. Det är ofrånkomligt, och oviktigt. Det som är viktigt är att vänskapen finns där, oavsett att vi alla går vår egen stig. Gymnasiet kom och folk valde jobb, plugg, eller dagdriveri för vissa. En del förlora man kontakten till, men det kanske var meningen i så fall?
Det jag vill framhäva är den här vänskapen som lever och frodas på respekt, tillit och kärlek till sina närmsta vänner. En relation som trots påfrestningar, olika vägval i livet, där vissa hamnar utomlands, andra i hårt plugg eller ett slitigt jobb som tär på krafterna, en vänskap som finns kvar just på grund av att man respekterar varann. Man gläds åt varandras lycka, och respekterar det som gör en annan glad: Hobby, flickvän, annat.
Att tro att vänskapen skall förbli oförändrad vore naivt och man kan få panik över tanken att inte kunna hänga hela dagen varje dag. Men man vinner på att förbereda sig på detta och ge varann chansen att utvecklas i sina spår i livet(och alltid backa varann!)... Då kommer känslan finnas där, alltid, i vått och torrt, även om det emellanåt går veckor/månader/år mellan tillfällena då äkta vänskap visas upp...
Det jag försöker sätta ord på är en känsla som jag tror finns, eller hoppas finns, bland mina nära. En känsla av att en regnig dag på genomresa i San Fransisco, när hjulet på bilen punkterats och hotellen lyser med sin frånvaro, att i det ögonblicket kunna lyfta luren till polarn som hamnat i San Fransisco efter livets krångliga stig, och hur han/hon erbjuder ett husrum, ett leende och massa minnen, ett kärt återseende helt enkelt.
Oavsett om det är Stockholm, Sydney, San Fransisco, Sarajevo, St. Petersburg, Sao Paolo, Seol, eller Shanghai. Baskin' all over the world är mer än ett motto. One world One Love. Jag hoppas ni håller med...
/Samo
Ps. Bilden har inget med texten att göra mer än att den är fin och stämningsfull. + Att jag inte skulle banga på en roadtrip till Alaska...
Vi blir ju alla äldre och vänskapen som den ser ut idag kommer förmodligen te sig annorlunda om 2 år eller mer, liksom vänskapen var annorlunda vid 16 och 18, kommer den vara annorlunda även vid 24. Det är ofrånkomligt, och oviktigt. Det som är viktigt är att vänskapen finns där, oavsett att vi alla går vår egen stig. Gymnasiet kom och folk valde jobb, plugg, eller dagdriveri för vissa. En del förlora man kontakten till, men det kanske var meningen i så fall?
Det jag vill framhäva är den här vänskapen som lever och frodas på respekt, tillit och kärlek till sina närmsta vänner. En relation som trots påfrestningar, olika vägval i livet, där vissa hamnar utomlands, andra i hårt plugg eller ett slitigt jobb som tär på krafterna, en vänskap som finns kvar just på grund av att man respekterar varann. Man gläds åt varandras lycka, och respekterar det som gör en annan glad: Hobby, flickvän, annat.
Att tro att vänskapen skall förbli oförändrad vore naivt och man kan få panik över tanken att inte kunna hänga hela dagen varje dag. Men man vinner på att förbereda sig på detta och ge varann chansen att utvecklas i sina spår i livet(och alltid backa varann!)... Då kommer känslan finnas där, alltid, i vått och torrt, även om det emellanåt går veckor/månader/år mellan tillfällena då äkta vänskap visas upp...
Det jag försöker sätta ord på är en känsla som jag tror finns, eller hoppas finns, bland mina nära. En känsla av att en regnig dag på genomresa i San Fransisco, när hjulet på bilen punkterats och hotellen lyser med sin frånvaro, att i det ögonblicket kunna lyfta luren till polarn som hamnat i San Fransisco efter livets krångliga stig, och hur han/hon erbjuder ett husrum, ett leende och massa minnen, ett kärt återseende helt enkelt.
Oavsett om det är Stockholm, Sydney, San Fransisco, Sarajevo, St. Petersburg, Sao Paolo, Seol, eller Shanghai. Baskin' all over the world är mer än ett motto. One world One Love. Jag hoppas ni håller med...
/Samo
Ps. Bilden har inget med texten att göra mer än att den är fin och stämningsfull. + Att jag inte skulle banga på en roadtrip till Alaska...
tisdag 8 juni 2010
söndag 6 juni 2010
fredag 4 juni 2010
B A S K
torsdag 3 juni 2010
tisdag 1 juni 2010
Så sjukt nice att bli klar med sista tentan! :D
Gick väl halvbra, lite taskiga frågor men men...
Unnade att köpa på mig lite pyssel grejer till sommarlovet, dvs akrylfärg, penslar, lack och sprayzzz! Även en liten kepa, fan, consumer samhället äter upp mig, och bokstaven R krånglar på tangentbordet! RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrRRRR
WOOP WOOP!
Gick väl halvbra, lite taskiga frågor men men...
Unnade att köpa på mig lite pyssel grejer till sommarlovet, dvs akrylfärg, penslar, lack och sprayzzz! Även en liten kepa, fan, consumer samhället äter upp mig, och bokstaven R krånglar på tangentbordet! RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrRRRR
WOOP WOOP!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)